Sommaren gick i ett svep och nu har visst halva hösten också rusat förbi. När jag inte har suttit med näsan i kurslitteratur eller rynkat pannan över tentafrågor så har jag (fortfarande) hållit till i Eorzea. Nu var det ju några månader sedan jag spelade klart expansionen Heavensward så tiden spenderas mest på crafting och samlande av olika ting.
Det känns som att det var ett tag sedan jag spelade ett vanligt JRPG. Därför kändes det extra kul när Tales of Zestiria släpptes i fredags. Jag hade bokat Collector’s Edition till PS4 och en vanlig utgåva till PS3. Hade tänkt spela på PS3 och låta CE-boxen stå orörd i hyllan. Men den planen gick ganska snabbt i stöpet. PS3-versionen har förstås också fin grafik, men dras med ett ganska påtagligt anti-aliasingproblem. Jag skulle inte kalla mig själv grafikkåt men jag hade svårt att njuta av berättelsen när karaktärernas ögon (alltså iris) fick kantiga konturer. Eftersom jag inte ville öppna CE-boxen fick jag bege mig ut och skaffa en enkel version av spelet till PS4:an också. Ja, jag säger ju att jag är knäpp. ;D Men nu kan jag i alla fall uppleva spelet med superskarp grafik och slippa irritera mig på en sådan liten detalj.
Jag hann inte spela mer än dryga 15 timmar i helgen och nu kommer det inte bli något spelande på ett tag på grund av studierna. 🙁 Men det jag har upplevt hittills är ju – för att vara kortfattad – hur bra som helst! Hittills är detta det bästa Tales-soundtrack jag har hört. Och inte undra på, Motoi Sakuraba får ju draghjälp från Go Shiina, som bidrog med sin speciella stil till Tales of Legendias soundtrack. Bara själva introt till spelet fick håret att ställa sig på mina armar och rysningar leta sig ner längs min ryggrad. SÅ. JÄVLA. BRA. Älskar gitarriffen. XD
Tales-spelen innehåller alltid en skara brokiga karaktärer och Zestiria är inget undantag, men jag har noterat att karaktärerna är mer lågmälda än vanligt. Hittills har jag inte stött på någon som ska agera comic-relief, än har det inte pratats om huruvida en tjej har fylliga former medan någon annan är platt och än så länge har det heller inte dykt upp några sexuella anspelningar. Uppfriskande! (Inte sagt att det är fel om sådana saker blir verklighet längre in spelet, men vid det här laget hade en viss ton redan satts i andra Tales-spel, om man säger så.)
I jämförelse med Tales of Xillia och Tales of Xillia 2 känns Zestiria som en enorm förbättring. Det enda jag har att klaga på (?) är att kameravinklarna i striderna är ganska snäva och lite för tätt inpå ibland, men det är ingen stor grej egentligen. Känns förstås väldigt trist att inte kunna spela på ett tag framöver men det är väl för en bra anledning. När den här kursen är över och hösten övergår till vinter så kommer jag sitta uppe till sena timmar och njuta av det bästa Tales-spelet sedan Vesperia eller Abyss,
