Jag snubblade över en debattartikel på SVT:s hemsida och hamnade sedan i kommentarsfältet. De flesta kommentarsfält är ganska läskiga ställen att ventilera sina åsikter på och detta var inget undantag. Jag läste de första 10-20 kommentarerna och funderade ifall jag skulle sticka ut halsen där och riskera att få den avhuggen, men kom fram till att jag kanske borde nyttja platsen jag har på min egen blogg istället. Här är också kommentarerna ganska trevliga – till dags dato i alla fall – det kanske ändras efter detta inlägg?
Det jag tänker skriva utgår från mina egna upplevelser, samt tankar som kom upp när jag läst en specifik kommentar som lämnades till artikeln. Den kan ni hitta här. För er som inte orkar klicka kan jag citera signaturen Nides åsikter:
Men jag vill att alla ska känna sig inkluderade i spelgemenskapen. Sexismen gör att tjejer inte gör det. Problemet är att det är så utbrett, både inom spelcommunityt, i all marknadsföring, i spelen, i jargongen. Det är en kombination. Du hittar inte samma sak inom film eller musik. När det gäller våld är detsamma som våld på film.
Jag vill egentligen bara ventilera det som först gick igenom mitt huvud när jag läste detta. Det finns oändligt många sätt att se på saker och ting och det finns oändligt många saker vi människor kan reta upp oss på, det har till och med gått så långt att man måste debattera huruvida man kan debattera vissa saker. (Länken är OT.)
Även om artikeln inte fokuserade på det så ramlade debatten i kommentarerna snabbt in på sexism och hur kvinnor framställs i spel. Vissa argumenterar att spel bara är verklighetsflykt och andra argumenterar att verklighetsflyktkortet bara används av dem som inte upplevt sexism själva. Det som fick mig att haja till i Nides kommentar var att man inte hittar sexism i film och musik på samma sätt som i spelvärlden. Jag är av en annan åsikt. Jag kan i alla fall rabbla ett antal kvinnliga sångerskor som i sina videos och med sina låttexter anspelar på sex, vissa mer öppet än andra. Var det deras val? Ville de bara spränga sig loss från girl-next-door-illusionen och visa att de också kan vara kåta? Eller var det bara skivbolagets sätt att sälja mer skivor, för att ”sex säljer”? Jag vet inte och jag försöker inte hitta ett svar på frågan heller. Det finns också många filmer i vilka kvinnor alltid har nåt vått i blicken även efter en massiv chase-scene med mängder av explosioner. Och i spel finns det lättklädda kvinns, bröst som tillägnats en egen fysikmotor (om än inte så naturtrogen), porrig dialog och specialattacker som blir starkare ju mindre kläder de har på sig.
Sjukt jävla snygg.
Allt detta existerar. Det jag frågar mig själv är om jag bryr mig så värst mycket. Oftast är svaret nej. Det finns säkert situationer då jag kanske skulle rynka på näsan eller höja på ögonbrynen. Men jag var till exempel en av få (?) som inte störde sig på den statyett av Liara (Mass Effect), som blivit ”animefierad” och fått större bröst som putade friskt. Jag tyckte istället att den var sjukt jävla snygg, mycket bättre än originalet (som faktiskt inte ändrades, ska påpekas). Jag tycker själv om att teckna och tecknar för det mesta tjejer. Bra eller dåligt? Är det sexistiskt att vilja teckna den kvinnliga formen för att man tycker den är vacker? Spännande? Med kurvor som kan överdrivas eller underdrivas till fantasins behag. Ivys (Soul Calibur) extrema karaktärsdesign är också snygg i mina ögon. Over the top – ja, men fortfarande vackert gjord. Jag önskar att jag kunde teckna likadant.
Nide säger att sexismen gör att tjejer inte känner sig delaktiga. Nide talar inte för mig. Jag har aldrig känt mig utesluten. Jag har spelat JRPG:n tills det stått mig upp i halsen och då är det ändå en genre som vissa anser kan ha en väldigt snedvriden syn på tjejer. Jag har stött på våpiga karaktärer och plöjt igenom otaliga sexuella innuendos och ass-shots (Final Fantasy X någon?). Men jag har inte känt mig förnärmad när det har inträffat, eller blivit så förbannad att jag måste starta ett nätuppror. Av allt som nöjesindustrin har matat mig med de senaste åren, via MTV, film och TV samt spel jag köpt, har jag aldrig nått den punkt där jag känner mig kränkt p g a hur kvinnor har porträtterats.
För mig är det, liksom för många andra, en verklighetsflykt. En fantasi, inte verklighet. Jag är inte ute efter politisk korrekthet när jag spelar, jag är oki med att det kan vara smutsigt, skitigt, vulgärt och nästan lite syndigt. Jag kräver inte av spelskaparna att de, i alla lägen, ska ta fram ett spel som får alla – både män och kvinnor – att känna sig rättvist behandlade. Jag ser inte det som spelskaparnas ansvar eller ett krav för att spelet ska få finnas till.
Jag har inte läst boken 50 Shades of Grey ännu, men det har inte undgått mig hur populär den är. Jag har fått uppfattningen att det handlar om en kvinna som näst intill underkastar sig en man och dennes sexuella lekar. Är det fel? Behöver vi låta författaren veta att det finns kvinnor som kränks (?) av hennes fiktiva verk? Behöver vi peka ett dömande finger åt de kvinnor som känner igen sig i boken? Har de gjort sig själva till offer? Eller gör vi det för att vi väljer att se dem som det? Jag ställer bara frågor, jag säger inte att jag har några svar. Jag kan bara veta var jag själv står. Jag tar det för vad det är – en roman. Och jag tar spelen för vad de är.
Det är bra att föra debatt – vare sig det gäller kvinnliga karaktärers rustningar eller booth-babes – det är om inte annat ett nödvändigt ont, men jag kan personligen uppleva att det blir ganska tjatigt. Jag vill heller inte räknas till den ”kränkta offerskaran” för jag anser mig inte tillhöra den. Ska vi tala om den andra sortens sexism som existerar, där tjejer förlöjligas och får könsord med mera kastade efter sig, så har jag heller inget att komma med. Jag har aldrig upplevt detta beteende. Om det beror på vilka spel jag valt att spela låter jag vara osagt, kanske hade min realitet sett annorlunda ut om jag spelat FPS?
När jag spelar spel där man kan välja huvudperson så väljer jag oftast en kvinnlig huvudkaraktär, men inte nödvändigtvis för att jag ska kunna identifiera mig med personen i fråga. Oftast handlar det om att jag vill styra en snygg eller söt karaktär. I Guild Wars 2 har jag uteslutande skapat kvinnliga karaktärer och pillat länge och väl för att få ett vackert, nästan modellikt, utseende. Är det också sexistiskt? Eller är det bara en del av spelet och de val jag gör där kommer inte påverka vare sig mig eller den dotter eller son jag kanske kommer ha i framtiden?
Kort sagt, jag har personligen inte hittat något större värde i alla sexism-debatter som blossat upp här och var. I slutändan känns det bara som en massa pajkastning där folk försöker bryta ner varandra bara för att man inte delar samma åsikt. Det gör mig trött. Med det här inlägget säger inte jag vad människor ska eller inte ska tycka. Jag säger bara vad jag tycker och tänker och som allt annat i världen så kan det ändras, men den här ståndpunkten har jag haft länge. Nu får vi väl se om kommentarsfältet här fortfarande kommer innehålla inlägg med vänlig ton.
Först och främst: Liarastatyn är rätt snygg, men det är inte LIARA. Hon har ett helt annat ansikte, en helt annan kropp, ett pose man aldrig skulle se just den karaktären stå i. Det är inte längre den Liara man lärt känna i spelserien, och det var det som jag och många andra reagerade på. Hade de gjort en ”asaristaty” hade det varit mer okej. Nu är det inte så utan det är hennes namn de gett den – det blir ”fel” för ”oss”.
Sen det andra… Jag känner mig heller aldrig kränkt av kvinnors roller i spel, film eller annan media/kultur/whatever. Jag känner mig dock inte alltid helt bekväm med allt jag ser. Det kan bli riktigt obekvämt i vissa spel/filmer/serier/nånting när det blir för mycket av hela grejen med att tjejerna ska vara sexiga och hjälplösa och måste få hjälp med allt av de mycket ”bättre” männen. Det blir ett problem när jag möter personer i spelvärlden som ser ner på mig för att de matats med bilden av att kvinnor inte kan spela och att det bara är en killgrej blahablaha. Jag tror definitivt att dina upplevelser på den fronten ”beror på” genren du gillar. Jag har alltid upplevt ”JRPG-communityt” som betydligt snällare och trevligare. Precis som The Sims-communityt. Jag får för mig att tjejer länge accepterats och respekterats där. Kanske för att JRPGn tilltalar många tjejer (trots det du nämnde). En helt annan målgrupp helt enkelt. Jag har hört många tjejer hylla romantiken, berättelsen och annat i JRPGn när de jämfört med spel i Action/Äventyrsgrenren. Jag har också hört många killar klanka ner på just samma sak, kalla killarna i JRPGn ”bögiga” och annat trist. JRPGn stöter alltså bort de där allra ”värsta” spelarna? 😛
Jag gillar kvinnor och kvinnokroppen. Jag gillar även män och manskroppen. Men i båda fallen vill jag kunna välja hur och i vilka situationer jag ser mer eller mindre av dem. När jag i ett spel möter många påklädda män och majoriteten avklädda kvinnor blir jag obekväm (inte kränkt!). Jag vill inte se samma kvinnokropp om och om igen när jag ser män i alla möjliga färger och former. Gamla, unga, smala, tjocka, långa, korta… men nästan alltid är de fantastiska på nåt. Layton är ingen muskelknutte med prince charming-nylle (eller snarare dagens ideal: the space marine), utan utseendemässigt alldaglig. Men han är en mycket smart herre som löser alla möjliga mysterier. Finns det nån kvinna i samma roll? Utan att hon måste ta hjälp av en man när hon råkar ut för något, utan att hon måste klä av sig, utan att hon ska posera för kameran? Inte så många va? Varför inte? Varför måste kvinnorna nästan alltid börja posera eller zoomas in på? Vill jag se sånt letar jag upp sånt. I spel vill jag oftast inte se närbilder på rumpor eller bröstklyftor… trots att jag GILLAR kvinnokroppen. Tvinga inte på mig det i spel som inte handlar om sex eller… ja. Jag vet inte.
Jag vill ha ett val. Valmöjligheter! Inte lättklädda kvinnor och påklädda män. Jag kanske känner för att alla ska vara lite avklädda? Männen också! Eller att alla ska ha heltäckande klädsel? Låt mig välja!
Mycket därför jag älskar Guild Wars. Min Warrior från det första spelet har både gått runt i heltäckande rustning och i ”plate bikini”, för i GW får jag ett val. I GW2 har jag ännu mer val. Jag kommer kanske inte använda armorn som visar lite underboob, men några av mina karaktärer kommer garanterat vara lite lättklädda och ha det som vissa vill kalla ”slutty armor” nån gång. För att jag får välja och att jag vill det just då.
Jag har inga problem med The Witcher, ett spel som fått mycket kritik runt kvinnorna och ”sexism”-grejen. Jag har problem med Ivy och Bayonetta, för att det känns som att de vill trycka upp sina behag i mitt ansikte i tid och otid. I Witcher får jag se bröst och rumpor, men på ett mycket mer… smakfullt (?) sätt. Nåt som passar mig bättre.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma. Kanske ville jag bara få fram att jag inte delar din åsikt (men din text var mycket intressant) 😛 Jag har inga jätteproblem med specifika spel, att jag ogillar nåt handlar mer om ”det passar inte mig”. Allt kan inte tilltala alla. Jag vill inte förbjuda spel som Bayonetta eller Soul Calibur.
Men jag har ett problem med spel som helhet. Med spelindustrin. Med spelvärlden. Den är för vriden åt ”för män av män” just nu och jag vill ha in mer variation så att jag kan se lättklädda tjejer i vissa spel utan att tänka ”Jaha, i det här spelet också… Nio av tio senaste spelade.”
Blubb.
Tack för din fina kommentar, värdig ett eget inlägg. 🙂
Även om jag spelat Mass Effect och halva Mass Effect 2 så tog jag inte anstöt över att någon valt att tolka Liara på ett annat sätt än hennes skapare framställt henne. För mig är det fanart – även om det var ett företag som låg bakom statyetten och inte en privatperson, vilket det lika gärna kunde ha varit. Det finns mängder med fanart och fanfiction, där karaktärer man älskar ibland placeras i mindre önskvärda scenarion eller poser. Man blir upprörd för att de inte passar den bild som man själv har av karaktären i fråga. Men tolkningen är fri och jag älskar fanart. Hade jag gett mig på att teckna Liara hade jag förmodligen också gett henne ett mer mangalikt utseende och större bröst. 🙂 Inte för att jag har något ulterior motive, utan för att det är i den stil jag tecknar. Eftersom jag bara ser det som fanart så hade jag alltså svårt att förstå den enorma ilska och debatt som spred sig som en löpeld över nätet. Det finns ju ”värre” fanart, om man vill uttrycka sig så – mer naket och med mer explicita teman. Ska man bli förbannad över det också? Bara för att man själv har en viss tanke om hur karaktären är så kan man ju inte förbjuda att andra ser saker på annat sätt, har andra tolkningar och fantasier.
För mig är JRPG-genren ultimat. Killar kan vara väldigt biffiga, androgyna, eller feminina i sin framtoning. Tjejerna kan vara allt från über-flickiga till tomboys som pratar först och tänker sen (tänker på Pascal i Tales of Graces F) eller hårdnackade donnor som lämnat känslorna hemma. Jag trivs i de grälla miljöerna och de knasiga klädkombinationerna. I den världen är det oki för killar att visa magen (t ex Luke i Tales of the Abyss) utan att bli klassade som homosexuella. Jag har aldrig blivit hånad för att jag spelat TV-spel och när jag pratat om rollspel har folk (läs: killar) varit imponerade och intresserade. Ingen har avhyst mig och sagt att jag inte kan eller får spela. Ingen har kallat mig vid könsord eller dylikt.
Det pratas ibland om att killar är trötta på den stereotypa mansrollen. (Vad säger ni killar?) Med bultande muskler täckta av smuts och svett är det knytnävarna eller annat vapen som för konversation. De kanske eftersöker fler spelkaraktärer som inte är så pumpade? Som t ex Layton som du nämner. Jag kan tycka att det är kul att välja utseende och det är bra att fler spel ger den möjligheten så att upplevelsen blir mer skräddarsydd, men jag kan också tycka det är skönt att inte behöva göra det.
Vet inte heller om jag kommer fram till nåt mer än det jag redan skrivit så jag kanske borde avrunda detta långa svar och säga att det förstås är helt oki att inte hålla med mig. 🙂 Jag förstår varifrån du kommer och jag misstänker att du förstår mig också. Tack igen för din kommentar! *kram*
Tror skillnaden mot fanart och annat sånt (vilket jag älskar och absolut är för att det ska finnas, hur man än porträtterar karaktärerna) är att detta var en officiell grej. Jag tyckte att det blev väldigt konstigt alltihop, men vill inte minnas att jag på riktigt var förbannad eller sa så himla mycket om det. Sa väl nåt om att jag tyckte att det kändes helt fel, att jag ogillade beslutet att skapa den som en officiell pryl och att jag inte förstod vad de sysslade med. Var less på hela grejen.
Jag tycker att Liaras kropp är snyggare i spelet än statyn. Jag gillar alla möjliga kroppar och att BioWare inte gjort speciellt många storbystade kvinnor i spelet glädjer mig. Man kan vara vacker i alla former och det är väl mycket därför jag blir ledsen när ”sexigt” i spel oftast betyder stora bröst och smal midja + lättklätt. Skulle väl vilja se fler kvinnor med typ femsheps kroppsform i ”sexiga” poser också, helt enkelt… kanske. Nej jag vet inte riktigt vad jag babblar om.
Så himla härligt att läsa att du bemötts bra i spelvärlden iaf! Ger en hopp när man själv råkat ut för forum-mobbing, skitsnack och nedtryckande kommentarer till höger och vänster för att man råkar vara kvinna.
Vet definitivt många både män och kvinnor som skulle föredra om det fanns mer variation inom manliga karaktärer också, som är trötta på THE SPACE MARINE som knappt har känslor utan bara är värsta machomannen. Jag vill ha mer variation överlag, där karaktärer aldrig är ”mannen” eller ”kvinnan”. Där karaktärens kön inte påverkar personligheten. Mer som, du vet, folk ;P Färre stereotyper, fler djupa och komplexa karaktärer… nåde män och kvinnor.
Förstår dig absolut 😀 Har nog bara annat sätt att se på saker mycket för att vi har så himla olika erfarenhet av att vara kvinnor som gillar spel. Hoppas det blir bättre för alla förr snarare än senare.
Ja för tusan! Visst ska det finnas många olika kroppar! 😀 Det tycker vi om. 🙂 Och vad som är sexigt är ju alltid en smakfråga och det ändras alltid, det är ju bara att se tillbaka på människans historia. Men de män/kvinnor som tänder på mer hull än getingmidja har nog inte mycket att hämta i dagens kulturutbud.
Det kan störa mig att spelbranschen får ta så jäkla mycket skit när vi har en modevärld som verkligen sänder taskiga budskap. Där finns också verkliga offer, människor som reducerats till skelett att hänga kläder på. Det tycker jag är ett större problem än att fiktiva kvinnor kan vara lättklädda i vissa spel.
Idealen som kommer via reklam med mera är svårare att värja sig mot, speciellt om man är ung tjej/kille. Reklam finns överallt, vi blir matade med det. Spel är inget man automatiskt matas med, man måste betala pengar för att uppleva det som kan vara eventuellt besvärande/beklämmande.
Det är ju härligt att spel som Journey existerar, där man inte vet om karaktären är tjej eller kille. Eller ens människa. 🙂 Är fortfarande så himla glad över att mitt liv förgyllts av just den upplevelsen!